Borgen Bjersjöholm ligger 3km nordväst om Ystad och består av två slott. Den vackra gamla renässansborgen, av vilken två längor står kvar, uppfördes på 1500-talet. Den slutna fyrlängade borgen byggdes på en pålbädd vid en vallgrav med vindbryggor. Byggnaden hade ursprungligen tegelfasad som blev på 1690-talet putsade. Utanför borgholmen låg en trelängad, u-formad fägård med den öppna delen mot borgen.

År 1790 revs den norra borglängan för att anpassa borgen till den tidens stilkrav och rivningsmassorna användes för att fylla igen vallgraven. Genom utdikningsarbeten på 1800-talet torrlades den lilla sjön och de gamla pålar som borgen vilade på började ruttna. År 1890 tvingades man därför riva den södra huvudlängan på grund av kraftiga sättningar. En del av denna sparades emellertid och utgör nu gavelparti i den östra längan. Samtidigt renoverades de kvarvarande sidolängorna. Tidigare hade den östra längan under en period t.o.m haft en väderkvarn på taket. Det nya slottet byggdes på en kulle söder om borgen 1849-50, när lagman Tage Sylvan var ägare. Det består av ett trevåningshus flankerat av två högre, fyrkantiga torn och är ett ungdomsarbete av den danske arkitekten Ferdinand Meldahl. Stilen är romantisk och påverkad av arkitektens intryck från en studieresa i centrala Tyskland. Renässansslottet restaurerades 1923-30, då bl.a ett transformatortorn och en borggårdsmur uppfördes på den norra längans tidigare plats, men slottet fick sedan förfalla under flera decennier. 1986 blev det ett byggnadsminne. Det har nu restaurerats exteriört och i den östra längans bottenvåning har ett par rum återställts till sitt gamla utseende, bl.a den lilla slottskyrkan med kryssvalv.

Sätesgården Berghusagård låg ursprungligen på en höjd nordväst om Bjäresjö (Berghusa) kyrka. Vid en utgrävningar där har man funnit rester av en stenbyggnad, som på 1200-talet ersatts av en korsvirkeslänga. Den förste kände ägare är väpnaren Ingemar Carlsen (Thott) vid mitten av 1300-talet och han flyttade sätesgården från Bjäresjö by till nuvarande Bjärsjöholm. År 1366 skriver sig efterträdaren riddaren Åge Ingvarsen Baad nämligen till Berghusaholm, vilket anger att gården då låg  på en holme i en sjö. Åge Ingvarsen var en av Valdemar Atterdags högst betrodda män och gälkare, d.v.s kungens ställföreträdare i Skåne. Efter hans död övertog hans änka Anne Gerhardsdotter Berghusaholm och gifter på 1380-talet om sig med väpnaren Peder Munk, som då uppger egendomen som sin sätesgård. Han var bland den skånska herremän som 1381 slöt separatfred med den svenske kungen Albrekt av Mecklenburg och avvärjde ett svenskt anfall på Skåne.

Vid början av 1400-talet innehades gården av Peder Ovesen Hvide. Hans änka Elin Axelsdatter Dotting ingick nytt gifte med Erik Nielsen Rotfeld, vilken 1422 skrev sig som ägare till gården. Hans ätt behöll därefter egendomen till 1558, då ätten utslocknade på svärsidan med Jens Nielsen Rotfeld och Bjersjöholm övergick till hans systrar Kirsten och Christenze. Genom giftermål med dessa tillträdde då Erik Lykke och Björn Kaas och under 1560-talet bkev den sistnämde och hans hustru Christenze Nielsdatter Rotfeld ensamma ägare.

Den andra dottern, Kirsten, gifte sig med Ove Ovessn Urup till Ovesholm, och denne blev i början av 1600-talet ägare till Bjersjöholm. Han säges ha varit “beryktad för sina rättegångar, trägen på torget och i sängen, men ej i kyrkan”. Äldste sonen Björn Urup dog 1612 och den yngre, Axel, 1621. Han verkar ha ärvt faderns egenskaper eftersom han beskrevs som “en god processmakare, bråkstake vid domstolarna och lysten efter andras gods”.

Ove Urups dotter Kirsten ärvde därefter Bjersjöholm och gifte sig 1615 med Tage Ottesen Thott, även herre till bl.a Näs, Ericsholm, Skabesjö och Barsebäck och känd som “Skånske kungen”. Kirsten dog redan 1620 och äldste sonen Anders Tagesen Thott fick då gården i mödernearv. Han sändes utomlands för studier vid universitetet i Padua och stupade 1638 i en duell i Siena. Hans bror, Ove Tagesen Thott, blev den siste ägaren av denna släkt. Efter kriget 1658 anklagades han för förräderi mot Sverige och Bjersjöholm indrogs till Kronan.

Godset återlämnades dock senare till honom och 1668 inköptes det av grevinnan Ebba Brahe. Hon var änka efter riksmarsken och generalfältherren Jacob De La Gardie och ägde ett stort antal gods och gårdar. Dessa styrde hon med fast hand och nedlade stora kostnader på dyrbara konstföremål. I sin ungdom var Ebba Brahe hovfröken hos änkedrottning Kristina och en strålande skönhet. Den unge Gustav II Adolf förälskade sig häftigt i henne, och när hon besvarade hans kärlek, anhöll han om hennes hand. Änkedrottningen Kristina motsatte sig dock deras giftemål och efter ett par år tvingades de bryta förbindelsen. Ebba Brahe gifte sig senare med De La Gardie och fick 14 barn med honom.

Efter hennes död 1674 tillföll Bjersjöholm den mäktige sonen greve Magnus Gabriel De La Gardie, en av den svenska stormaktstidens mest framträdande gestalter. Han var rikskansler, diplomat och fältherre och ägare till en mängd god, slott och palats. Han gjorde också bestående insatser för svensk kultur bl.a som byggherre till många slott och genom att locka framstående utländska arkitekter, skulptörer och målare till Sverige. Läckö i Västergötland förvandlade han till ett lysande barockslott. Som kansler för Uppsala universitet gjorde han stora donationer och stödde dess ledande vetenskapsmän. Privat levde han på stor fot och fick dålig ekonomi trots enorma inkomster från sitt väldiga godskomplex. Han drabbades mycket hårt av Karl XI:s reduktion 1680. Bjersjöholm tvingades han sälja till fältmarskalken Otto Wilhelm von Königsmarck, vilken i sin tur 1690 avyttrade det till Kronan.

1716 inlöste Hedvig Eleonora Stenbock egendomen och två år senare sålde hon den till generalkrigskommissarien Peter Malmberg, senare adlade Palmcreutz. Denna ätt utslocknade på svärdsidan 1764 och Bjersjöholm innehades sedan av ätten Essen af Zellie, en svensk-finländsk adelsätt, som härstammade från Westfalen och introducerades på riddarhuset 1664. Därefter tillträdde genom giftemål major Joachim Cock, och dennes arvingar sålde 1830 egendomen till  akademiapotekaren C.E Hagemann. Dennes släkt ägde egendomen till 1965, då den köptes av Einar Ahlström. Nuvarande ägare till godset som omfattar ca 700 hektar, är sonen Lars Ahlström.

För att bevara det gamla slottet och kunna genomföra en inre restaurering har denne låtit bilda Stiftelsen Bjersjöholm renässansslott med syfte att försöka finna en lämplig användning för byggnaderna. Planer finns att av anläggningen skapa en “matborg” med utställningar, utbildning, forskning och festligheter. Guidade visningar av renässansslottet tisdagar, torsdagar och söndagar kl. 16 under juli-augusti.

Tel: 0411 - 57 76 81

Borgens Historia

Öppet Tors: 13.00-19.00  Fre: 13.00-19.00  Lör: 12.00-19.00  Sön 12.00-18.00